fredag 19 september 2008

...hoppas jag kommer i fas snart...

Först vil jag berätta om något som jag känner mig väldigt nöjd över; jag var iväg och sprang igår. Innan jag startade fick jag tips om en runda som är lite längre än min vanliga, nämligen 6,6 km. Fördelen med denna är att det är i princip inget folk eller hundar efter denna runda. Vi är tämligen ostörda där. Ja, till hur det gick... Hur bra som helst!! Jag trodde det skulle vara mkt tyngre än sist för nu har jag inte sprungit på över 2 veckor (jag har hur dåligt samvete som helst men jag har verkligen inte fått till det pga olika anledningar) men det flöt och jag blev inte alls så trött och största skillnaden var nog att jag var inte andfådd på samma sätt, nu fick jag luft! Men det kändes att det var lite lägre än det jag sprungit tidigare, vid 5 km var jag redigt trött. Men så mkt har jag nog aldrig sprungit förut, inte med samma intensitet och med så få pauser, jag stannar inte men gick korta sträckor ( nu 3-5 meter, innan minst 30-50 meter, stor skillnad) och det flöt, hur gôtt som helst. Idag känner jag det dock i benen, jag är ju ändå ordentligt överviktig och otränad, men jag är på god väg för att bli ett bättre jag.

Idag har verkligen varit en fullsmäckad dag. Jag har hunnit med att slänga en massa skräp, göra en metodeximination i skolan, storhandlat, varit till Kristinehamn med Garp (kiropraktorbesök), tvättat, gjort en individuell inlämningstenta (uppsats), kört Fredrik till en kompis för LAN, städat ett köksskåp, lagat mat, kört Rasmus på disco och nu njuter jag av tystnaden medan jag väntar på att Mats ska dyka upp men risken är stor att han fastnat på Ängevi när han skulle hämta Rasmus grejor inför matchen i mrg.

I morgon är det meningen att jag ska vara på Hundshopen mellan 10-12 för kloklippning (Kom gärna dit, de ska ha en massa erbjudanden!!) och sedan blir det någon timmes jobb innan jag åker till Molkom för en massa hundkörning med Christina. En tjej-eftermiddag, det ska bli hur gôtt som helst!

Söndag blir det nog springning igen och så kommer brorsan med familj och Mats föräldrar för att fira Rasmus. Ja han har ju fyllt år, det glömde jag säga. Numera är han 11 år gammal. Ja tiden går så fort. Det är på både gott och ont. Det sköna är att nu kan man lämna dem lite utan tillsyn men nu är det istället inte så trevliga saker som de riskerar dras in i. Rasmus har lyckligtvis ett par år kvar men, men...

Nu tar jag helgen, ha det så gott!!

Inga kommentarer: