onsdag 30 november 2011

Nu har jag nog börjat komma igång!

Sitter på jobbet och funderar lite. När man jobbar natt och natten börjar gå mot sitt slut så r det lätt att bli sittandes och fundera. Det kan vara allt från framtidsplaner, det förflutna men även hur dagen varit och planera nästkommande dag. I natt blev det hur min dag har varit och spec min träning. Igår tränade jag en sk gymix, en träning där vi kör varierat i olika perioder. Igår var det med hantlar och matta, vi gjorde massa nya övningar och jag vaknade i eftermiddags med en svår träningsvärk i benen, rumpan och axlarna. Idag var det boxercise som gällde och jag vacklade mig iväg dit och väl där tänkte jag att jag skulle övertala Linda som har träningen att vi inte skulle köra så mkt ben (jag vet ju om jag påtalalr att jag har träningsvärk så kör hon tre ggr så hårt med den muskelgruppen så jag borde ju ha låtit bli o sagt något) och naturligtvis så blev det massa ben och massa axlar, axlarna upptäckte jag träningsvärk i när vi värmde upp. Men tro nu itne att jag led, å nej då! Finns inget skönare än när man märker att träningen ger något och träningsvärken är ett bra bevis på att man ökar träningen och utvecklas.
Idag passade jag dessuto på att lindra mitt dåliga samvete, jag åkte och byggde på min längtan efter en liten. Linda som jag gick sjuksköterske-utbildningen med fick barn för 4 månader sedan har jag itne träffat sedan Måns föddes och jag har verkligen haft sååå dåligt samvete över att jag inte hunnit dit men tiden har verkligen inte räckt till och när jag haft tid så har inte Linda kunnat men guuud så söt han var! Verkligen lik sin pappa. Det är lite mycket bebis i min närmaste krets, känner mig som jag vore 400 år gammal... Blir ju inte bättre av att mina egna barn pratar oupphörligen om att flytta hemifrån. Nu kommer ju detta dröja ett bra tag men jobbigt är det. Jag blir lite nojig, i mina tankar så blir jag en hagga som bor ensam i mitt hus, ingen hälsar på och enda sällskapet är mina hundar... Ungarna bort massa mil bort och jag kommer leva o dö ensam.... Nä man kanske skulle skaffa sig sisådär en 10 ungar till då?!! Största problemet är att jag har lite svårt att tillverka dem själv och sen är jag inte helt purung heller. Nej skämt å sido så ska det bli sååå kul och få följa alla dessa underverk och om en 20 år kanske jag får bli farmor?
Min förkylning är absolut inte bättre idag och nu under natten har jag hostat en del så jag funderar allvarligt på att faktiskt strunta i springningen nu på morgonen utan låta kroppen vila en dag, jag ska ju ändå träna torsd och fredag...
Ha det gott så syns vi!!

tisdag 29 november 2011

Om man bestämmer sig riktigt mycket...

På jobbet i natt hade vi en väldigt intressant diskussion, (eller ja eg väldigt ointressant) huruvida jag är förkyld eller inte. Jag anser mig inte vara förkyld eftersom jag inte känner mig sjuk, lite snorig och lite godtog men har absolut inga problem att träna. Blir inte mer andfådd och hostar inte under träningen. Eftersom jag har ansträngnings- och förkylningsutlöst astma så blir jag snabbt tät då jag är förkyld men så är nu inte fallet. Och eftersom jag inte känner mig sjuk så är snuvan bara besvärande då näsan rinner och det är inte några problem för mig att träna, så det så!! *obstinat som vanligt* nu måste jag sova och ta igen den missade sömnen igår så jag kan träna boxercise i em. Ha det bäst!

måndag 28 november 2011

Ny start...

Jag har under helgenfunderat lite och jo...det kan ju va rätt kul med en nystart på bloggen.
Nu är det ju 14 månader på dagen sedan senaste inläggen och mitt liv har verkligen tagit en annan vändning.
En snabb resumé av vad som hänt:
Som alla vet separerade jag mars -10, han flyttade juni -10. Reducerade antalet hundar under 2010/2011 till 2 st, Mani och Tyke. De andra fick nya hem. Jag har under året kämpat med jobb, hus ekonomi och ett inte alldeles perfekt mående. Har tränat mycket och all övrig tid gått till barnen och hemmet. Klarat att genomföra en Svensk Tjejklassiker, inte på några supertider men dock genomfört det. Har lyckats gå ner nästan 20 kg. Inte träffat någon ny och inte spec sugen på det heller, det gör alldeles för ont när det skiter sig. Fick fast jobb nov -10, natt på psykakuten, och trivs hur bra som helst. Jobbade massor hela sommaren, hoppade över semestern och sparade massa pengar så jag och barnen åkte med två vänner till Bulgarien i september, en helt underbar resa. Kanske får ni ett referat av det lite längre fram om intresset finns. Just nu så går mitt liv ut på jobb, barn, träning och hundarna. Så mkt mer hinns liksom inte.
Jag kommer framförallt skriva min blogg för mig själv, för att få skriva av mig lite, minnas hur jag kände vid en viss händelse och framörallt skriva om min träning och hur livet fungerar. Det kommer bli mycket träning och hundträning, kanske ganska tråkigt men jag tror det kommer bli viktigt för mig lite längre fram, vi får se.
Ha det nu bra så får vi se hur allting blir. Helst skule jag vilja ha någon som berättar för mig hur mitt liv ser ut om 2, 5 10 20 år... Vill inte vänta o se, vill veta NU!!
Puss och kram