Att försöka förklara min resa och min prestation som jag gjort under de sista tre-fyra åren är nästan omöjligt...
Hur jag både fysiskt och mentalt klarat mig över hinder som till en början känts helt obestigliga och inte funnits en endaste liten chans att en funderat på...
Jag har många människor som stöttat mig enormt efter vägen, speciellt 4 st som funnits där olika länge och ibland vid olika tidpunkter men alltid tillgängliga dygnet runt när jag känt att inget fungerar och jag verkligen inte klarar något mer.
Jag måste bara få tacka framförallt Linda Olson som drivit mig, pushat och har det absolut längsta tålamod jag kan tänka mig, Peter Swalling som gett mig tro på livet och kärleken, hjälpt mig finna mitt inre lugn och harmoni (ja det är ju knappast fullständigt än), Ilja Boris som fått stå ut med de mest konstiga utbrott och fått säga till mig när jag barkat iväg i min ångest och oro, när jag upplevt livet som ett enda stor kaos o mina känslor i ... ja bara hon vet... Mia Ågren som gett mig perspektiv på tillvaron, hjälpt mig se saker ur annan synvinkel och verkligen lyft nu ur de mörkaste hål!
Tack för ni finns och står ut med allt!! Jag älskar er över allt annat, ni är helt oumbärliga för mig och jag hoppas jag får fortsätta vara en del av era liv o ni kommer ha en självklar plats i mitt, för alltid!!
Många fler människor har haft en väldigt stor inverkan på min resa och även om jag inte nämnt er så finns ni i mitt hjärta!!
Nu till min prestation 2013...
Nu har jag iaf lyckats ro i hamn mitt livs prestation, en svensk halvklassiker! 45 km skidor, 150km cykling, 1,5km simning och nu sist 15km löpning. Jag fick ett bakslag i form av en stor akut magoperation vilket gjorde att jag fick en månad nästan helt utan träning och efter det tog det några veckor innan jag kom igång igen. Tyvärr gav det dessutom en viktuppgång på ca 4-5kg oxå. Jaja, inte värre än att jag kan lägga om kost o träning så jag tappar vikten igen...m en hel del jobb dock!!
Gårdagens avslutande prestation var lidingöloppet 15km. Jag genomförde det men fick ingen bra tid, har inte alls tränat som jag borde ha gjort så det var inget annat att vänta. Jag är nöjd och det är det viktigaste.
Resumé av loppet: Nöjdast är jag att ingen gick förbi mig, alla som passerade förbi sprang åtminstone. Jag hade absolut konditionen för att genomföra loppet, tyvärr höll inte kroppen däremot. Fötterna gjorde så ont att det kändes som hela skorna var fyllda med krossat glas, knäna värkte som om de inte fick plats innanför huden och jag hade ont i nedre delen av magen för varje steg jag tog. Jag var inte alls slut när jag kom i mål men värken var helt olidlig, att ta sig till Lidingövallen o hämta väskan och sen ta mig till bilen kändes helt oöverstigligt men jag fixade det, långsamt men säkert. Banan var riktigt fin även om jag hade föredragit att slippa asfalten som var bitvis. Jag gillar när det är kuperat, känns mycket mindre i knän o fötter när jag springer uppför konstigt nog.
Så skönt att faktiskt har klarat det här nu, jag är sååå nöjd med mig själv!
Vilodag söndag sen börjar träningen igen med gruppträning måndag. Ska skaffa stavar för rullskidor så ska jag börja med det en ggn/vecka, löpning 1-2 ggr/vecka (med hundarna) plus gruppträningen 2 ggr/vecka. Som tillägg till detta ska jag testa convict conditioner, återkommer och förklarar vad det är!
Ha ett underbart liv, det har jag och det är alla värda att ha!!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar