Jobbig vecka

Senaste veckan har varit ganska mentalt påfrestande då Mani insjuknade i lunginflammation och var så sjuk att det kändes som det fanns risk att han inte skulle överleva. Men han blev snabbt insatt på antibiotika och blev lite bättre redan efter några timmar. Redan dagen efter var skillnaden markant men det tog nästan en hel vecka innan hand gamla jag var tillbaka och igår var han så pigg att han terroriserade mig under kvällspromenaden då jag tydligen gick för långsamt, vi var inte ute tillräckligt längre heller (en aningen putt hund när promenaden tog slut o han tjurade hela vägen in i huset). 

Han är grundligt genomgången av veterinär och har just nu höga levervärden så numera ska han äta specialfoder (inte billigt kan jag lova!!). Vi passade på att röntga o ultraljuda buk o bröstkorg för att kolla så allt stod rätt till och då upptäcktes en knöl på bitestikeln så nu är det ännu ett orosmoment. 

Ska prata med veterinären i morgon ang detta och hoppas på en bra lösning. 

Men vad hjälplös man känner sig när ens skyddslingar är sjuka och inte mår bra, fruktansvärt frustrerande kan jag lova. Inte kul att jobba hela helgen med en sjuk hund hemma men Peter har fått vara sjukfarbror åt en stönig vovve som inte alls tyckte matte skulle jobba. 

Allt har gått så bra ändå och trots att gammelgubben måste äta medicin en månad så ska han komma tillbaka till sin vanliga form så vi kan få massa fina skidturer tillsammans. 

Nu är snart natten över och en skön helg väntar. Oslagbart!

Lättnaden och lugnet kommer infinna sig och jag ska njuta av livet precis som det är med sitt varierande innehåll.